Agra

Agra. Ibland flyter allt bara på. De där tillfällena som gör resan mödan värd.

Min andra tågresa var en helt annan upplevelse än den första. Jag kom in i en nästan tom sovvagn. Längst bort i vagnen en indisk familj, och sedan var det bara jag och en man som jag delade kupé med. Han hette Jha Rajani och är professor i political science vid Benares Hindu University i Varanasi. Vi började prata, och fortsatte samtalet till långt fram på natten. Han visade sig vara en otroligt kunnig, vänlig och trevlig man – specialist på indisk politik. Genom den indiska natten pratade vi om familjen Gandhi, kongresspartiet, hindunationalism, Pakistan och mycket annat. Vi hann också avhandla svensk socialdemokrati (han kunde mer än jag), globalisering, George Bush (gissa vad han tyckte om honom?), och mycket annat. I en tyst och sval sovvagn somnade jag sedan till dunket av järnvägsräls.

När vi kom fram till Agra vid sjutiden på morgonen insåg jag att min hotellbokning var en felsatsning. Ett närmare studium av kartan visade att mitt tilltänkta hotell låg en bra bit utanför stan. Jag vill bo så nära Taj Mahal som möjligt, och inte vara beroende av taxi eller rikshor vad jag än ska göra. Jag tog farväl av min nyfunne vän, Prof. Dr. R. R. Jha, och satte mig ovanpå ryggsäcken på perrongen. Omsvärmad av tiggare, bärare och nyfikna övervägde jag läget. Med några mobilsamtal lyckades jag hitta ett nytt hotell och avboka det gamla.

Man lär sig snabbt rutinerna. Jag vandrade lugnt förbi horden av rikshaförare, taxichaufförer och bärare, och styrde i stället stegen mot ”the pre-paid taxi booth”. En kvart och 75 rupies senare var jag framme.

Jag fick checka in direkt när jag anlände. Det här är definitivt det bästa och trevligaste hotellet på resan. Rent, snyggt och trevlig personal. Nu har jag duschat, ätit frukost och är redo för Taj Mahal!