Varanasi. Det blev något av en mellandag idag. Jag behövde fylla på kontanter genom att leta upp en ATM (Bankomat på allt utom svenska), samt planera fortsättningen av resan. Med nya pengar på fickan återvände jag därför till tågstationen och besökte Mr. Umushankar på UP (Uttar Pradesh) Tourism Office. Denne vänlige man hjälpte mig med allt vad jag behövde.
05.15 imorgon bitti blir jag upphämtad i hotellreceptionen av en guide som ska visa mig hela Varanasi. Man kan ju inte bara vara backpacker. För 225 kronor får jag en heldag med en guide alldeles ensam. Jag har varit nere vid Ganges ett par gånger, bara för att insupa atmosfären. Besöken har gjort mig övertygad om att ett en guidad heldag ger en hel del mer av det som jag inte förstår, eller inte har haft tid att gå och se själv. Varför så tidigt då? Jo, dels är Ganges som intressantast då – de flesta pilgrimer gör sina ritualer i gryningen, dels är temperaturen betydligt bättre.
Mr. Umushankar dirigerade mig sedan vidare till the Foreign Tourist Assistance Bureau för att köpa tågbiljetter till min nästa destination som blir Agra och Taj Mahal. Tyvärr fanns inga biljetter till imorgon kväll, vilket jag hoppats på. Det blir därför en dag ”för mycket” här i Varanasi. Jag blir kvar till tisdag eftermiddag, och tar då nattåget till Agra. Denna gång i AC-klass, så det blir nog något helt annat än resan hit.
Under eftermiddagen tillbringade jag ett par timmar längs Ganges. Jag engagerade en rikshaförare som cyklade mig till och från floden. Det är så lätt att förlora perspektiven när man är ute och reser. Enligt hotellet bör man betala max 15 rupies för en tur till floden. Efter stenhårda förhandlingar fick jag ned priset från 50 till 30 för en tur och retur till Ganges. På vägen hem insåg jag att killen som cyklade mig i sitt anletes svett en hel eftermiddag skulle få fem spänn för besväret. Jag bröt mot alla regler och gav honom ett ruskigt lönelyft. Han fick 100 rupies. 16 kronor. Han såg glad ut, och jag kände mig bättre till mods när jag anlände till hotellet. Undrar vad löneförhandlarna på jobbet skulle säga om en sådan förhandlingsstrategi!
Nu ska jag läsa en bok, äta en bit mat och gå och lägga mig tidigt. 05.15 ÄR tidigt!
Det blir mer om Varanasi i kommande rapporter.
Hej Stefan!
Ser fram emot din rapport imorgon då du haft en heldag med Mr. Urushankar. Låter helt fantastiskt. Men hörrudu, sätt inte ens ner tårna i Ganges. Och när du skriver att du ska ta dig en bit mat undrar jag vad du egentligen äter? Kan du bara slinka in på nån liten krog och beställa curried chicken utan att riskera både mag och smaklök kris? Vi hörs, kramar Agneta och barnen (som båda läser och ser fram emot dina rapporter).
Agneta!
Fritt citerat fran nagon bok jag last pa resan: ”En av vasterlandets storsta missuppfattningar om Indien ar att man blir magsjuk sa fort man aker dit.” Jag kan inte ens rapportera en liten diarre! (Osvuret ar val bast, kanske stupar jag direkt efter den har kommentaren). Men maten ar suveran – om man gillar den spicy, och det gor jag.
Du har alldeles ratt angaende Ganges; jag skulle inte ens dromma om ett rituellt reningsbad i den soppan.
Mr. Urushankar var en hit. Rapport kommer senare.
Hallo bro!
Nyss hemkommen från skärgårdsön har jag förstås kastat mig över datorn för att kunna följa dig på din resa. Det känns lite härligt att sitta här med en stark espresso och läsa om Ganges och svettiga cyklister medan tvättmaskinen går för högtryck i bakgrunden. Skärgård har sin tid, stadsliv (nåja förortsliv i alla fall, har sin ;-). Jag önskar jag fick hoppa på tåget till Agra med dig och se ett av världens absolut vackraste byggnadsverk. Mycket nöje önskar jag dig! När tvätten är ren ikväll åker vi ut till landet igen men jag ska försöka koppla upp mig via mobilt nät så jag får höra om Taj Mahal stod pall för förväntningarna. Sköt om dig broder!
stor kram Katarina och alla pojkarna
Harligt att du atervant till datorn, syrran! Koppla upp dig pa on, sa sak jag beratta om Taj Mahal. Jag lovar!