Luang Prabang. Tja, inte får Kay Danes Pulitzer-priset för ”Nightmare in Laos”. För den som tror att Laos bara består av saffransgula munkar och leende människor är den ändå en nyttig påminnelse om att Laos fortfarande leds av en kommunistregim. Som sig bör har regimen en säkerhetspolis som inte lägger fingrarna emellan.
Det här är en självupplevd berättelse, inte någon skröna. 
Kay och Kerry Danes är ett australiskt par som fram till 2001 bodde i Laos. De blir oskyldigt anklagade för förskingring, och eftersom ingen får förlora ansiktet i den här delen av världen – det gäller naturligtvis också polisen – leder anklagelserna till en fasansfull resa in Laos fängelsegulag. Det är många tårar, smärta och längtan efter barn (vem skulle inte göra det?), men beskrivningen av säkerhetspolisens sätt att behandla oliktänkande, minoritetsfolk och andra obekväma fångar, inklusive utländska medborgare, är otäck. Framförallt vittnar boken om rättslösheten i ett land som påstår sig följa internationella konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter.
Finns på Akademibokhandeln för 169 kronor. Maverick house, 2006.
Det är med viss tvekan jag publicerar detta på bloggen, men regimen förstår väl ändå inte svenska?