Siem Reap. Angkor är mycket mer än Angkor Wat. Det är ett helt system av hundratals tempel, där Angkor Wat blivit det mest kända som Kambodjas nationalsymbol. Det har förmodligen skrivits hyllmeter om Angkor, men här tar vi den extremt korta versionen: Angkor var centrum för khmerriket som hade sin storhetstid mellan 800-talet och 1300-talet. Det var ett väldigt rike som dominerade hela Indokina, från Burma i väster, till Vietnam i öster. När imperiet var som störst bodde cirka en miljon människor runt Angkor. Idag finns bara templen kvar. Resten var byggt i trä, och har försvunnit genom årens lopp. De mest kända templen är byggda på 1100-talet. Efter storhetstiden föll templen i glömska – åtminstone för oss i västvärlden. Fransmännen ”återupptäckte” templen på 1800-talet. Då hade djungeln helt tagit över, men sedan dess har ett försiktigt restaureringsarbete pågått.
Angkor ÄR fantastiskt. Jag hyrde en tuk-tuk i morse och ägnade hela dagen åt de tempel som ligger närmast Siem Reap. Angkor Wat är redan nämnt. Men först borde egentligen Bayon i Angkor Thom nämnas. Det är ett otroligt fint och välbevarat tempel med 216 jättelika, uthuggna ansikten. En tempelruin som också är värd ett besök är Ta Prohm. Här har man låtit träden stå kvar mitt i och runt om templet. Förmodligen ser det ut idag ungefär som när fransmännen en gång kom hit. Det kändes som att vandra runt i en Harrison Ford-film i något bortglömt tempel.
Klockan sju i morgon bitti är min förare tillbaka med tuk-tuken. Då fortsätter vi upptäcktsfärden längre in i djungeln mot nya tempel.
