Phnom Penh. Jag gillar Phnom Penh. Det vilar något lugnt och trivsamt över stan. Den är inte lika hysterisk och pulserande som Saigon. Visst kan man sakna stadsdelar som gamla stan i Hanoi, där man gärna går vilse en dag eller två. Nej, det är något annat. De breda franska allékantade boulevarderna, Tonlé Sap och Mekong som flyter ihop här i stan, restaurangerna och kaféerna längs floden, templen. Ja, allt detta bidrar till någon slags postkolonial atmosfär som jag gillar. Kanske är det också avsaknaden av massturism. Mer än en miljon turister besöker landet varje år, de flesta åker till Angkor Wat, men många tar sig också hit. Jag är också turist, och har naturligtvis inget emot turism – tvärtom. Men nu är det juli månad, och lågsäsong. Det regnar för mycket. I november är det fullt på vartenda hotell och restaurang. Nu råder lugnet. 
Till och med regnen gillar jag. Det är strålande solsken på förmiddagarna, fuktigt och hett som i en bakugn. Framåt eftermiddagarna laddar monsunen upp. Svarta moln seglar in, vinden tilltar. Och så plötsligt brakar det loss. Tänk då att få rädda sig undan skurarna in på ett kafé, smutta på en espresso, lyssna till regnet och njuta av svalkan som regnet skänker.
I morse gick jag till Psar Thmei, den stora marknaden. Byggd i Art Decostil någon gång i början av förra seklet. Från en ockragul kupol går det ut långa armar där man kan köpa allt som man kan tänka sig. Jag strosade runt och fotograferade. Den kväljande lukten i köttavdelningen fick mig att snabbt ta mig vidare till blommorna och grönsakerna. 
Jag ångrar redan att jag inte köpte den där falska Omega Speedmaster för en spottstyver, men det kommer säkert fler tillfällen.
Jag har hunnit med en hel del annat också. Men Silverpagoden, kungliga palatset och Nationalmuseum får ni läsa om i någon guidebok.
Nu lämnar jag Phnom Penh. Det är dags att resa vidare. Jag tar bussen upp till Siem Reap. Därifrån tänker jag göra dagsutflykter upp till Angkor Wat. Genom hotellet här i Phnom Penh har jag bokat in mig på Golden Angkor II Hotel i Siem Reap. Jag återkommer när jag kommer åt internet nästa gång.
Precis lagom till du ska åka vidare friskande minnet till (med viss assistans av ett upphittat visitkort). Restaurangen heter Frizz och ligger vid floden. Och även om du inte kommer dit så tror jag att du kan hitta den fantastiska fiskrätten på andra ställen. Amok (eller fish amok), heter den och är en underbar liten anrättning med fisk, ångad kokosmjölk och en gudomlig curry serverad i bananblad.
http://www.frizz-restaurant.com
Oj så fantastiskt härligt det är att sitta här på jobbet, gå in och läsa din blog och för ett litet ögonblick befinna sig långt borta! Jag känner nästan pulsen, dofterna och hör regnet smattra… Du skriver så levande Stefan! Vilken bra idé med blog.
Sköt om dig och fortsatt lycka på vägen! Kram, kusin Maria
Halsningar fran Gustav, Amanda och Svante pa on Naxos i Grekland, aven om de tva sistnnamnda inte ar har just nu. Vi har det trevligt och solar och badar. Svante ligger som vanligt fore alla andra nar det handlar om solbranna. Phnom Pehn later valdigt trevligt och man langtar tillbaka till sydostasien nar man laser om det.
Ha det bra tills vi ses eller hors!